Jag hade en session tillsammans med en av mina valda tränare i veckan, och efter den sessionen föll klarsyntheten ner – likt en sten som släppts i en brunn. Det kan vara svettigt att se sig själv i spegeln och inse sitt eget ansvar i situationer, särskilt när det känns som en grammofonskiva som hakat upp sig och fastnat på samma spår. Extra utmanande blir det när man är 53 år och skivan varit upphakad sedan barnsben… men som de visa säger – bättre sent än aldrig. 😊

Se sanningen i vitögat
Jag tycker inte om att vara ensam, men har samtidigt förmågan att känna mig kvävd i relationer. Därför har jag alltid njutit mer av relationer med djur än med människor. Det spelar ingen roll om det handlar om relationer i arbetslivet, familjen, vänskaper eller fritidsintressen – ni fattar…

Jag har alltid upplevt att relationer börjar med skratt och glädje, m e n så händer något. Efter min session insåg jag vad det är: steget efter skojstadiet är betydelsestadiet. Vi börjar bry oss, rädslan smyger sig in – rädslan för att mista, för att bli övergiven, för att inte duga. I det här stadiet knackar osäkerheten på dörren och skapar beteenden som jag upplevt som hämmande och kvävande. Ofta har det lett till att jag valt att gå min väg.

Man berättar om en dröm man vill förverkliga, och plötsligt säger den skojiga vännen:
– Ska du verkligen göra det? Tänk om du misslyckas?

En kommentar baserad på rädsla istället för mod. Hejarklacken förvandlas till motståndsrörelsen…

Att projicera sin egen rädsla på andra är att undvika ansvar. Att däremot förstå vilka kort man själv lägger på bordet och hur de påverkar spelet – det är att ta ansvar. Först då kan grammofonskivan lossna och börja spela igen. Vi är alla regissörer i våra egna liv. I min session hittade jag mitt ansvar, och därmed kan jag förändra mig.

Villkorslös kärlek – baserad på mod istället för rädsla
Relationer är som en gryta. De kan vara magiskt smakrika, men också beska och bittra – beroende på vilka ingredienser vi tillsätter. Så vad bör en sund relationsgryta innehålla? Gemensamma värderingar, kommunikation och förmågan att kompromissa? Självklart.

Men när vi dyker ner i den djupaste kärnan av sunda relationer – oavsett om det handlar om vår hund, häst, katt, våra barn, familj, kollegor eller livspartner – så finner vi villkorslös kärlek, fri från rädsla och baserad på mod.

Mod att låta dem vi älskar leva sina liv och ha tillit till att de kan navigera sina vägar själva. Att leda handlar om att influera och visa vägen, vilket är avgörande för små varelser som ännu inte vet hur världen fungerar – som att korsa en gata utan att bli överkörd. Men även de behöver lära sig genom egna erfarenheter. Som ledare krävs mod att stå bredvid och låta dem växa genom sin egen potential, snarare än att begränsa dem.

Mod att agera med kärlek istället för rädsla
Vi människor kan inspireras av djuren, som visar oss kärlek i sin renaste form. En häst känner inte kärlek baserad på prestation. En hund älskar oss inte mer för att vi ser ut på ett visst sätt eller har hög status i samhället. De känner av vårt inre tillstånd och speglar vår energi – utan fördömande.

Nyckeln till sunda relationer är acceptans, utan egots inblandning – att låta andra vara precis som de är, utan att vilja forma eller förändra dem för vår egen skull.

Villkorslös kärlek kräver mod. Mod att släppa varandra fria och ha tillit till att allt blir som det är menat att bli. Känslor är bara känslor – vi dör inte av dem. Men om vi slutar leva utifrån vår sanna längtan, då stagnerar vi och livet rinner sakta ut mellan våra fingrar.

Livet handlar om förändring, och vi behöver mod för att låta saker ske. Därför är tron så viktig – tron på att allt händer av en anledning, att allt är precis som det ska vara.

Det är vackert att släppa varandra fria. Om det är meningen att två själar (varelser) ska vandra tillsammans, så kommer de att göra det. Motsatsen – att kväva och begränsa – skapa rädsla, som i sin tur föder hat och splittring.

Så vad skulle hända om vi började praktisera denna form av kärlek i alla våra relationer? Om vi, istället för att reagera utifrån rädsla, stannade upp och valde att agera utifrån kärlek?

Svaret är enkelt – vi skulle skapa djupare, mer äkta och hållbara relationer. Relationer där vi och de vi älskar får vara precis de vi är, tills den dagen kommer då det är dags att gå skilda vägar.

Så njut så länge det varar. ❤️